Ida

Hade en liten konstig men mysig dröm här nu natten mellan söndag och måndag. Drömde att lille pysen kommit till oss och att jag satt med honom i min famn och skulle amma honom. Världens sötaste lille kille, givetvis, och bara några dagar gammal. Och så satt jag och tänkte på hans första dagar hos oss och kunde inte komma ihåg någonting. Jag hade fått så mycket smärtlindring och andra "droger" att jag inte kom ihåg förlossningen eller pysens första dagar.

Sen när jag vakna börja jag tänka att jag kanske inte ska ta all smärtlindring som ges, tänk om man blir helt groggy och efteråt inte kommer ihåg någonting? Sen å andra sidan sätt vill jag ju ha all smärtlindring som erbjuds så det blir ju lite knivigt det där.

Men ja, jag har ju några veckor till att fundera på hur jag vill göra. Man vill ju vara med rent psykiskt men helst inte fysiskt om någon förstår mitt resonemang...
Ju närmre dagen jag kommer och ju snabbare tiden går börjar också funderingar och tankar kring förlossningen dyka upp. Jag är en sån person som funderar ganska mycket på saker och ting och just nu när det är en ny situation som man inte varit med om tidigare ploppar det upp en del tankar. Har varit lite i valet och kvalet om jag ska besöka KK här i Malmö på en föreläsning för blivande föräldrar om just förlossning och annat. Vet inte riktigt om jag vill gå, om jag vill gå själv och om det ger någonting. Får kanske dra med mig syrrorna eller mamma, haha, och se vad det kan vara för något. Nu när jag ändå har lite funderingar som poppar upp i skallen.