Ida

 

Igår gick jag in i vecka 31, eller 30+1 om man hellre räknar så. Och nu tycker jag att det börjar kännas av mer och mer att man är gravid. Magen blir större och det blir lite svårare att göra vissa grejer som varit ganska naturliga innan. Som att böja sig ner och knyta skorna. Kan ju inte påstå att det blivit jättejobbigt men det känns...Även att sitta, och att sitta med ena benet över det andra, längre stunder känns av. Jag har ganska dålig hållning och har alltid haft det så jag har en tendens att huka mig framåt lite vilket bidrar till att magen trycks ihop på nåt sätt. Så det blir att byta sittställning ganska ofta för att kunna "sträcka ut" och vila magen.

 

Och så är det ju tröttheten. Efter att ha tränat blir man ju ganska skönt trött och efter lunch brukar jag nästan alltid klämma in en siesta. Är så härligt att få vila en halvtimme eller två.

Andra "krämpor" har jag faktiskt inte och jag är så glad och tacksam för att mina 31 veckor har varit så smidiga som de faktiskt har varit. Även om trötthet och spänningar i magen känns av är det ju fullt hanterbart, haha!

 

Och så är det idag exakt 10 dagar tills jag ska flyga tillbaka till Sverige. Åker hem den 21.a och har en träff hos barnmorskan den 22.a. Glukoskollen. Skulle egentligen haft den i början på april men i och med att läget är som det är sköt vi på den. Sist jag va hemma och träffa barnmorskan boka hon i mig på en föräldrarträff vilket ska bli skoj att gå på. Det blir ju bara jag själv eftersom min man måste stanna kvar här i Qatar ett tag till men det ska bli skoj att träffa andra mammor, och pappor, och höra vad de har att säga. Sen tänkte jag boka in mig på en föreläsning för blivande föräldrar som hålls på KK i Malmö. Det ser jag fram emot.